heljah

Förstår inte när eller varför allt kring mitt kärleksliv blev så komplicerat. Måste ha vart efter jojje för sedan dess har allt enbart gått utför. Allt är krångligt, tidskrävande och bara förbannat irriterande. När blev min inställning till detta så negativ, så negativ tt jag inte ens orkar engagera mig i männsikor som faktiskt väcker någonting inom mig.

Som min canadenasre tex. varför drar jag inte bara till London om han nu vill det, det kommer ju inte kosta mig en spänn och why not lixom. Vore ju smart att åka dit nu medans han fortfarande är i europa...snart befinner han sig i landet jag aldrig kommer besöka..så vitt jag kan tänka mig iaf.

Han väcker nått inom mig, vilket är konstigt..sex timmar spenderade vi tillsammans allt som allt..men det va nått. Det klickade för oss båda och det är så typiskt att hela jävla världshavet skall ligga emellan det. Hade världen bara sett annorlunda ut så kanske..men nu är allt komplicerat och om inte så gör jag det alltid mer komplicerat än det är.

Vill gå tbx till tiden då allt va roligt, spännande och enkelt..

Hej hopp, skapligt trött idag vill jag lova. Röjde runt på Berns & Köket i helgen och det va minst sagt händelserikt. Drack för mycket och rökte alldeles för mycket. Träffade en helt underbart skön kille, han har allt...tro mig. Men min vanliga tur gjorde att människan är bosatt i Canada...av alla ställen bor han i ett land jag ALDRIG kommer besöka. Är så typiskt mitt liv att träffa nån det verkligen klickar med och att han då bor på andra sidan världen...typiskt och jävligt irriterande

Han åkte igrå, till london..försökte få med mig dit vilket hade vart helt underbart. Men jag jobar så det finns inte på kartan att jag skulle kunna åka..men jag hoppas verkligen att jag får se hans vackra gestalt igen. Nästa höst börjar han sina juridikstudier i LA och hans vision är att jag skall åka dit efter  min examen och jobba..det är inte något jag planerat så vi får se om det enbart blir hans önskan..

Tänker på honom konstant dock..inte kul..inte alls